Symbiosen i Sotenäs i fokus för ny forskning

Sotenäs har blivit ett av landets mest uppmärksammade exempel på industriell symbios. Nu studerar forskaren Sandra Samuelsson vad som ligger till grund för framgången och hur dessa framgångsfaktorer kan användas av fler.

– Det är idag man lägger grunden för hur framtidens lokala ekonomier kommer att fungera, säger Sandra Samuelsson, forskare inom företagsekonomi vid Högskolan Väst.

Ett levande exempel på industriell omställning

Den industriella symbiosen i Sotenäs inleddes när livsmedelsindustrierna för 15 år sedan behövde hitta innovativa lösningar och börja samarbeta för att klara nya utsläppsgränser. Sotenäs kommun bidrog med att skapa förutsättningar i form av bland annat mötesplatser, nätverk och projektfinansiering. Och efter hand har symbiosen kommit att omfatta allt fler företag, resurser, energi och restflöden.

Sandra Samuelsson har följt arbetet på nära håll, deltagit i möten, projekt och studiebesök.

– Jag har kunnat vara mycket på plats och följa hur samarbeten faktiskt uppstår och utvecklas.

Entreprenörsanda och gemensamt språk

En tydlig slutsats är att framgången inte bara handlar om teknik.

– Det som överraskade mig var entreprenörsandan. Det finns ett starkt driv, både hos företag och symbiosutvecklingen som sker på Sotenäs kommun. Man har också utvecklat ett språkbruk kring symbiosen som anammas av engagerade parter och skapar en gemensam förståelse. Detta ger en riktning framåt och underlättar samarbete.

Relationer och tillit är avgörande, betonar hon.

– Teknik och investeringar är givetvis viktiga, men man måste tala med varandra och förstå varandras perspektiv för att det ska fungera över tid.

En långsiktig strategi för industri och arbetstillfällen

Forskningen visar att symbiosen blivit ett sätt att ge industrin motståndskraft och uthållighet över tid.

– Man arbetar inte bara för att minska utsläpp, utan för att bygga hållbara affärer och stärka konkurrenskraften. Det lockar investeringar och bidrar till att framtidssäkra arbetstillfällen. Vi vet ju att vi inte kan slösa med ändliga resurser och att det kommer nya lagstiftningar som gör det väldigt dyrt med avfall, så industriella symbioser kan ge stor samhällsnytta.

Samtidigt stärker lokala samarbeten motståndskraften i en tid när globala värdekedjor blir mer sårbara.

En process utan slut

Industriell symbios är inget projekt med tydlig början och slut, men den behöver en gemensam riktning.

– Det är en pågående process med upp- och nedgångar. När man planerar långsiktigt blir det möjligt att bygga vidare steg för steg.

Och just därför är dagens beslut avgörande.

– Jag tror att man måste hitta riktningen och narrativet tillsammans, men samtidigt behålla friheterna. Det behöver vara öppet och lite löst i kanterna. Man måste hitta en trygghet i det, samtidigt som man behåller momentum för fortsatt utveckling.

Sotenäs en ovanlig forskningsmiljö

För Sandra Samuelsson handlar forskningen inte bara om industriella system – utan också om människor, platsens betydelse och engagemanget med havet i centrum.

– Här finns samarbetet, havet och arvet från fisket. Man vill värna om platsen samtidigt som man utvecklar den. Det gör symbiosen väldigt intressant att studera.

Läs mer:

• Högskolan Väst via Mynewsdesk: Hon identifierar framgångsfaktorer bakom Sotenäs industriella symbios Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
  
• Om forskningsprojektet E-lead på Högskolan Väst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.