Publicerad:
Symbiosperspektiv i samhällsplaneringen för ökad samhällsnytta
Workshop med Linköpings universitet och personal från Sotenäs kommun om hur industriell symbios kan användas som perspektiv inom samhällsplaneringen
Hur kan industriell symbios bli en naturlig del av samhällsplanering och etableringsarbete – och samtidigt stärka både näringsliv och lokal motståndskraft? Det var utgångspunkten när Sotenäs kommun samlade forskare och kommunala verksamheter i en workshop som bidrar till forskningsprojektet ISPIAM.
Under workshopen samlades forskare från Linköpings universitet, tillsammans med kommunens symbios- och näringslivsutvecklare samt medarbetare från plan- och byggverksamheten. Sotenäs har länge varit en föregångare inom industriell symbios. Nu handlar nästa steg om att ta med symbiosperspektivet i fler delar av den kommunala planeringen.
– Det är viktigt att inte bara se industriell symbios som en miljöåtgärd. Den rymmer alla hållbarhetsdimensioner, inklusive ekonomi, säger Mats Eklund, professor vid Linköpings universitet.
Framstående arbete att bygga vidare på
Under workshopen diskuterades hur tidiga planeringsval kan skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan företag, och hur kommunen kan minska risken att framtida symbiossamarbeten byggs bort. Ett återkommande tema var kommunens roll som möjliggörare.
– Företag pratar inte alltid med varandra på egen hand. Här kan kommunen ha en viktig roll i att samla aktörer och skapa dialog mellan verksamheter i samma område.
Sotenäs starka position lyftes också fram.
– Nu har man ett mycket starkt varumärke som Sveriges symbiosplats nummer ett. Det är smart att bygga vidare på en symbiosprofil som är attraktiv, hållbar, resurseffektiv och innovativ.
Mer symbios för ökad robusthet
Under workshopen diskuterades även hur industriell symbios kan bidra till att stärka kommunens långsiktiga robusthet. I en tid med sårbara globala leveranskedjor och ökade krav på försörjningstrygghet lyftes värdet av lokala samarbeten, särskilt kring grundläggande resurser. Här kan industriell symbios fungera som ett komplement till globala flöden genom att stärka lokala lösningar och minska beroenden.
– När det gäller basala behov som mat, energi och vatten kan mycket lösas lokalt. Det är skillnad på vad man globaliserar – att stärka det lokala minskar sårbarheten.
Workshopen arrangerades som en aktivitet inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak- projektet SCI, Skandinaviska Cirkulära Industriparker, som medfinansieras av den Europeiska unionen.
- Arbetet med symbiosutveckling har också gett spridningseffekter, med fler företag och nya initiativ. I och med att Sotenäs symbioscentrum har institutionaliserats finns det nu tydliga resurser som arbetar med frågan. Nästa nivå är att hela kommunen jobbar med symbios – för att bli mer effektiv och hållbar, säger professor Mat Eklund från Linköpings universitet.
Om projektet ISPIAM
ISPIAM (Integrating Industrial Symbiosis in Planning and Business Attraction in Municipalities) är ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur industriell symbios kan integreras i kommunal samhällsplanering och arbete med näringslivsetableringar.
Projektet fokuserar på hur symbios kan bli en naturlig och återkommande del av kommunala arbetssätt, snarare än tidsbegränsade projekt.
ISPIAM finansieras av Formas, statens forskningsråd för hållbar utveckling, och genomförs av forskare vid Linköpings universitet i nära samverkan med flera svenska kommuner och symbiosmiljöer.